Om Skultuna

I över 400 år har Skultuna tillverkat metallföremål av högsta kvalitet. Alltid med samma känsla för kvalitet och design skapar Skultuna idag morgondagens antikviteter för kommande generationer.

Man som arbetar med en maskin, bär hörlurar, sitter vid ett arbetsbord med verktyg, i ett snickeri eller verkstad.

I början av 1600-talet var Sverige hårt skuldsatt till Hansan, skulder som kung Karl IX hade fått ärva av sina föregångare. En av lösningarna för att bli kvitt den här bördan var att etablera en egen mässingsindustri, både för export och inhemskt behov. Kungen gav i uppdrag till sina vasaller att hitta en lämplig plats och valet föll till slut på Skultuna. Här kunde Svartån bidra med vattenkraft, Falu koppargruva med råmaterial och det kringliggande landskapet med kol och timmer.

Idag, mer än 400 år senare, ligger Skultuna Messingsbruk på exakt samma plats som när de första gjutarmästarna värvades hit från Tyskland och Holland. För dem var formgivningen en del av hantverket, och med dem kom all den kunskap om tillverkning av mässingsobjekt som ljuskronor och kandelabrar som idag finns ingjutet i Skultunas tradition. Den äldsta kända Skultuna-ljuskronan finns i Vårfrukyrkan i Enköping och är daterad år 1619. Resan genom de fyra seklerna har bitvis varit hård, vårfloden svepte med sig fabriken ett år och bruket har brunnit ner till grunden vid åtminstone tre tillfällen.

Under 1600-talet och 1700-talet var designarbetet var en del av hantverket. I slutet av 1800-talet standardiserades processer och arbetssätt. Detta var grunden för det vi idag kallar industridesign. Carl Hjalmar Norrström var utbildad vid Konstfack och var formgivare vid Skultuna mellan åren 1895-1912. Carl Hjalmar Norrström tillhörde de mest erkända formgivarna vid denna tid och fick många utmärkelser för sina skapelser. Carl Hjalmar Norrström vann bland annat guldmedalj vid världsutställningen i Paris år 1900 för sin magnifika dopfunt. Denna kan fortfarande ses i museet i Skultuna.

FYRA SEKLER PÅ SAMMA STÄLLE

Interiör av en modern butik eller showroom med två marble diskar, svarta matstolar och glasväggar. Väggarna är vita med guld- och gröna dekorationer, samt en skylt som säger "SKULTUNA 1607". Lampor hänger från taket, och det finns gröna växter.

Med silversmeden Pierre Forssell kom modernismen till Skultuna, Pierre Forssell var anställd på bruket som formgivare under den senare delen av 1900-talet. Han bidrog med några fantastiska produkter under 1950-talet, 60-talet, och 70-talet. Hans formgivning var skandinaviskt modernistisk i en stram och modern stil. En annan känd designer som ritat produkter för Skultuna på 1980-talet är Sigvard Bernadotte, han ritade en rad produkter för matbordet.

Skultuna jobbar idag med ledande internationella designers som GamFratesi, Lara Bohinc, Luca Nichetto, Monica Förster, Richard Hutten och Claesson Koivisto Rune för att nämna några. Idag kan Skultunas produkter hittas på ledande varuhus runt om i världen och företaget har vunnit en rad internationella designpriser. Samtidigt pågår produktionen i fabriken i Skultuna i en obruten linje sedan början av 1600-talet, idag är det främst slutbearbetningar som utförs i Skultuna såsom polering, slipning, montering, paketering och slutkontroller.

MODERNISM & DESIGN I FOKUS

Uteservering utomhus med vita metallstolar och brickbord, mot en gul tegelvägg med många stora gröna fönster och parasoller.

Bruket idag

Messingsbruket i Skultuna ligger kvar på exakt samma ställe vid Svartån i Västmanland, 1,5 mil norr om Västerås. Bruket är än idag företagets säte med oavbruten produktion sedan år 1607 och är idag ett av de mest besökta turistmålen i Sverige med Skultunas Flagship Store, Outletbutiker, Museum och Bistro Bruket. Det är det enda ställe i världen som man kan köpa Skultunas 2:a sortering på och få sina gamla Skultuna-föremål polerade. Välkommen!

En uteservering med vita metallbord och stolar framför en tegelvägg med stora fönster, samt stora parasoller för skugga.
Mot slutet av en flod med ett trähus i bakgrunden, blurrig utsikt med vatten i förgrunden och träd på höger sida.
Man som arbetar med metallbearbetning i verkstad, bär hörselskydd och arbetar vid ett maskineri.
Person som snurrar ett glas i en maskin, troligen en glasvändare i en glasblåsarfabrik, i svartvitt.
Ett rader av guld- och silverfärgade hajkofotter placerade på ett träbord.